Att slippa hatbrott är en mänsklig rättighet - att slippa kritik och obekväma åsikter är det inte

Så har Europride-festivalen dragit igång i Stockholm och verkar ha efterträtt Vattenfestivalen som sommarens stora händelse i 08-området. Den sympatiske indiske prinsen Manvendra Singh Gohil sätter i år lite extra färg på arrangemanget, som tyvärr i Sverige behöver betydligt mer polisbevakning än i Spanien där Europride gick av stapeln 2007 och där det, enligt RFSL:s vice ordförande Ulrika Westerlund (Aftonbladet 26/7 2008), inte behövdes polisbevakning och avspärrningar överhuvudtaget.

Det finns alltså tyvärr en livskraftig och livsfarlig homofobi som måste bekämpas, om än det idag i allmänhet rör sej om en "minoriteternas kamp" snarare om det slags hatbrott som i handling uttrycker ett majoritetssamhälles tysta eller uttalade avsky för en utstött minoritet.

Att slippa hatbrott, av vilket slag det vara månde, är en mänsklig rättighet. Att slippa kritik är det inte. Därför är det värt att vara observant när även allsköns promiskuösa människor under de entydigt homosexuellas paraply begär inte bara juridisk utan också moralisk acceptans för vilka frivilliga sexövningar som helst. Att vuxna människor ska få ha frivillig sex med varandra när och hur de vill (så länge det inte kommer i konflikt med smittskyddslagen) är en rimlig liberal princip. Men liberalismen kräver också att det är fritt fram att ha synpunkter på vilka utlevelser som är hälsosamma och rekommendabla.

Och här förekommer en del dubbla måttstockar. Man får ha synpunkter på att någon gifter sej med sin faster (hur lagligt det än är) eller med två på en gång (hur kärleksfull triangeln än är), och man får mena att två föräldrar är bättre än en vid t.ex. insemination eller adoption. Man får, liksom Charlotta Friberg och Hanne Kjöller på DN, rekommendera kvinnor att bli ihop med yngre män (i varje fall inte äldre). Men den som liksom jag har motsvarande synpunkter på enkönade par och menar att en förälder av vartdera könet är att föredra vid adoption (vid i övrigt lika meriter) och rekommenderar åtminstone den ungdom som kan välja (den som är bs alltså) att helst bli ihop med någon av motsatt kön, eller som bara vill bevara dagens äktenskapsbegrepp för att undvika krångelord som "heteroäktenskap", den människan riskerar att stigmatiseras socialt och göra sej omöjlig för ett flertal tjänster inom stat och kommun. Hur positiv man än var till partnerskapslagen, till rätten för enkönade par (och ensamstående) att prövas som adoptivföräldrar, eller hur medveten man än är om HBTQI-personers utsatta situation här hemma och (särskilt) i många andra länder.

Den kända invigningstalaren på Europride-festivalen (en av tre) Tiina Rosenberg avslutade sitt tal så här i fredags (cit. efter Aftonbladet 26/7 2008): "Vi måste försvara rätten att ha sex utan kärlek när andan faller på. Som det är nu blir vi belönade av majoriteten när vi liknar dem. Vi får inte vika från vår sexradikalism och könsradikalism. Knip inte med könet, det har aldrig varit en del av vår rörelse." Enligt den instämmande ledarkrönikören på Aftonbladet, Åsa Petersen, "vet jublet inga gränser" efter detta uttalande. Men hon definierar typiskt nog lika lite som Rosenberg om det är den juridiska rätten till sex utan kärlek som avses - där nog de flesta stämmer in - eller den moraliska.

Att man inte bör straffas för sex utan kärlek (fast kärlekslöst sex låter brutalt, eller hur?) är en sak för sej. Att samhälle, familj och skola bör avskaffa idealet om sex i en kärleksfull, trygg relation, det är en annan sak - som nog fler än kristdemokrater tvekar att skriva under på. "För oss är den knutna näven både ett kamptecken och ett sexuellt redskap", sa Tiina Rosenberg i sitt tal enligt Stefan Ingvarssons instämmande kulturartikel "Sexradikalismen är tillbaka" (AB 26/7 2008). Menar hon med "oss" att RFSL, regnbågsflaggan och därmed Stockholms Lokaltrafik står för fistfucking? Eller i varje fall för sex utan kärlek när andan faller på? (Alltså det som brukar kallas promiskuitet). Är det detta som menas med "den svenska synden som bryter gränser", då överutnyttjas verkligen de genuint homosexuellas behjärtansvärda sak av krafter som samhället knappast borde stödja (om än till nöds acceptera). Flaggar RFSL och SL för promiskuitet, ja då kan även en socialliberal stämma in med kristdemokraten Jan Stefansson, när han kallar SL:s beslut att flagga för Pride "ytterst olyckligt". Det betyder inte, som Åsa Petersen vill påskina, att vi anser hatbrott vara mindre olyckliga. Men "SL" står trots allt för "Stockholms Lokaltrafik", inte för "Sexuellt Likaberättigade" one-night-stands, partnerbyten m.m.

Som sagt: Att slippa hatbrott är en mänsklig rättighet. Att slippa kritik och obekväma åsikter är det inte. Och någon okomplicerad "världskänd symbol för mänskliga rättigheter" (Åsa Petersén AB 26/7 2008) är regnbågsflaggan alldeles tydligt inte. Varken i RFSL:s eller Livets ords version.

Både RFSL och Livets ord bekänner sej dock till de mänskliga rättigheterna, vad man än (inte) må tycka om deras förkunnelse i övrigt. RFSL och Livets ord borde därmed kunna samarbeta i asylfrågan. Vilket medialt genomslag det skulle bli!

(16,5)

Vi kan bojkotta OS själva

Idag när nedräkningen till OS i Peking börjar (10 dagar kvar) får vi ta del av Amnestys rapport om tillståndet i landet som refereras av Svenska Dagbladet. Innehållet är förfärande.

Jag skiter i OS den här gången. Jag tänker inte följa några OS-tävlingar vare sej via TV, radio eller internätet. Jag stänger av och bläddrar förbi. Om alla vanliga gräsrotsdemokrater gjorde som jag - och tidningar och media vägrade spela med i pekingregimens propagandajippo - så kunde våra fina idrottsmän få tävla och träna efter behag (det stör inte mej) utan att Kinas otäcka regim fick några PR-poäng att tala om. Tittarundersökningar skulle visa reklammän och annonsörer att tävlingen var kommersiellt ointressant.

Upp till bevis nu, alla som krävt att idrottsmän och/eller politiker skulle bojkotta OS-invigning och tävlingar! Bojkotta OS själva! Det är faktiskt ganska lätt gjort, även om man - som jag - är idrottsintresserad. (Det är ju några månader kvar till bandysäsongen).

Tänk att få bada

Underbart skönt att bara få ligga i spadet sådana här högsommardagar! Efter dagens friluftsgudstjänst i Segersta - där jag spelade på en hopfällbar orgel, kult! - med tf kyrkoherde Magnus Natander kunde familjen bada i stort ett på kyrkbacken i Hypperna eller Hyppene eller vad det nu heter, uppkallat efter systrarna Hyphoff som bodde på platsen för 200 år sedan och introducerade kaffet i Segersta socken. ("Det var goan vört det här" lyder det bonniga omdöme som bevarats i folkminnet genom sekler).

Men kaffe i all ära, idag var det svalare vätskor som gällde. Både för invärtes och utvärtes bruk.

Anders Eklunds bror

Aftonbladets artikel om Anders Eklunds storebror Tord var fin, tycker jag. Både texten och bilden med de knäppta händerna över ratten uttrycker en sådan sorg. I intervjun uttrycker brodern både ett avståndstagande och en önskan om "god bättring".

Jag tänker också på den finländske fackföreningsmannen Karl H Wik, som lär ha kallat Adolf Hitler för "vår vilsegångne broder".

Detta är inte falsk sentimentalitet som utesluter stränga påföljder för allvarliga brott, utan det är en sann och kristlig humanism som ser människan också i den vidrigaste skurk. Om alla människor är syskon, som det ju brukar hävdas i högtidliga sammanhang, så är vi det även när lillebror blir barnamördare. [Eller folkmördare, anm. 080725]

Påven, Anders Eklund och Fader Brown

Det är märkligt att svenska medier har så svårt att hantera begreppen ursäkt och förlåtelse. Eller har verkligen påven bett om URSÄKT för prästers sexuella övergrepp mot minderåriga? I så fall är det verkligen en världssensation. Hur skulle det någonsin kunna URSÄKTAS? ("Ja men tänk på hur jobbigt celibatet kan vara." "Barnen var ju så söta och tilldragande." "I arbetet inför mässan kommer man så nära varandra.").

Det är absolut omöjligt att ursäkta sådant här. Det är svårt nog att förlåta. Frågan är om någon mer än Gud verkligen kan förlåta - ens efter bekännelse och ånger.

Man kan fundera över hur uppriktig änglamördaren Anders Eklunds bön om förlåtelse var i rättssalen häromdagen. Somliga tror att det var ett regisserat drag av advokaten Leif Silbersky. Men i vilket fall som helst bad Eklund inte om ursäkt, som det stått i en del referat. Han sa "Förlåt mej!" och brast i gråt.

Englas mamma säger att hon inte kan förlåta. Jag förstår henne. Jag tänker, trots att Eklunds dåd nog i mina ögon tar "priset", och trots att Eklund kanske ännu inte kommit till verklig insikt om vad han gjort, på C K Chestertons fader Brown-novell om markisen av Marne, som begått ett ohyggligt, förrädiskt (om än preskriberat) mord i spåren av en duell, och som efter många långa år fyllts med svåra samvetskval och sökt upprepad själavård, medan hans vänner trodde att han trakasserades av prästen Brown för något litet brott mot kyrkans stränga moralkodex. Till sist ber han fader Brown berätta den hemska sanningen för hans vänner.

- Är ni säker på detta? frågade Sir John till sist med tjock röst.

- Jag är säker på det, sa fader Brown. Och nu lämnar jag Maurice Mair, den förre markisen av Marne, till er kristna barmhärtighet. Ni har berättat något för mej idag om kristen barmhärtighet. Ni tycktes mej ge den nästan för stor plats, men hur lyckligt är det inte för arma syndare som denne man att ni felar så mycket på nådens sida och är redo att försonas med hela mänskligheten.

- Han borde bli lynchad, skrek Cockspur upphetsat. Han borde brännas levande som en neger i Staterna. Och om det finns någonting som evig eld, skulle han mycket väl...

- Jag skulle inte ta i honom med tång, sa Mallow.

- Det finns en gräns för mänsklig barmhärtighet, sa lady Outram darrande i hela kroppen.

- Ja, det finns det, sa Fader Brown torrt. Och detta är den verkliga skillnaden mellan mänsklig och kristen barmhärtighet. Ni får förlåta mej att jag inte blev helt krossad av er anklagelse för obarmhärtighet idag, eller av de lektioner ni gav mej om nåd för varje syndare. För det tycks mej som om ni bara förlåter synder som ni inte anser verkligt syndiga. Ni förlåter brottslingar bara när de begått vad ni inte anser som brott utan snarare som konventioner. Så ni tolererar en konventionell duell, precis som ni tolererar en konventionell skilsmässa. Ni förlåter för att det inte finns något att förlåta.

- Men stopp där, skrek Mallow, ni väntar väl inte att vi ska kunna förlåta något så ohyggligt som detta?

- Nej, sa prästen, men vi måste kunna förlåta det.

Han ställde sej plötsligt upp och såg omkring på dem.

- Vi måste röra sådana människor, inte med en tång men med en välsignelse, sa han. Vi måste säga det ord som kan rädda dem från helvetet. Vi ensamma är kvar för att rädda dem från förtvivlan när er mänskliga barmhärtighet överger dem. Fortsätt vandra er rosenstig, förlåt alla era favoritsynder och var generösa mot alla brott på modet, och lämna oss nattens vampyrer i mörkret för att trösta dem som verkligen behöver tröst, som gjort saker som verkligen är oförsvarliga, saker som varken världen eller de själva kan försvara och ingen utom en präst kommer att förlåta. Lämna oss med de människor som begått de onda och verkliga brotten, usla som S:t Petrus när tuppen gol och gryningen ändå kom.

(G K Chesterton: The chief mourner of Marne, ur "The secret of Father Brown". Övers. AH).

Boven bakom tomtemasken

Varför tror folk att skurkar alltid är otrevliga? Att den nyss infångade bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic (psykolog och författare) gjort karriär som den sympatiske alternativmedicinaren Dragan Dabic med stort vitt helskägg är väl inte särskilt chockerande? (Utom för den som konsulterat honom och bjudit in honom till TV-soffor, förstås). Man får ju inte vara dum om man ska hålla sej gömd i 13 år. Och man vore ju dum (=puckad) om man visade hur dum (=elak) man är.

Sen kan man förstås undra om den serbiska säkerhetstjänsten verkligen gjort särskilt mycket för att avslöja honom. Troligen inte. Förrän nu.

Intressant att ta del av dr Dabics hemsida. Hoppas den får vara kvar på nätet - den är ju riktigt skojig. (Om man inte har anhöriga från Srebrenica, förstås). [Skojig fortfarande när den avslöjats som ett fejk, anm. 29/7].

(15.0)

Utlovad värme dröjer

Den där femdygnsprognosen i förrgår var kanske lite optimistisk. Igår blåste tidvis riktigt nordliga vindar och det blev aldrig riktigt varmt, i varje fall inte varmare än i förrgår. Men idag ser det ut att bli varmare, och ska vi tro dagens prognos blir det uppåt 30 grader lördag-söndag.

Människan spår, men Gud rår. Fast väderprognoser har faktiskt oftast en hygglig träffsäkerhet. Länge leve SMHI!

För undergiven för att få bli fransk medborgare

Läste att en kvinna nekats franskt medborgarskap p.g.a. att hon av religiösa skäl underkastar sej sin man och går omkring i burka.

Jaha. Om en man som förtrycker och misshandlar sin fru nekas medborgarskap skulle jag förstå det. Men, säga vad man vill om underkastelse, sedan när blev det förbjudet att låta sej ledas och styras av en annan? Tänker Frankrike neka alla masochister medborgarskap? Eller alla som av politiska skäl vill underkasta sej en Stor Ledare? Eller för den delen alla som accepterar att underkasta sej majoritetens beslut, också när den driver fram så här besynnerliga medborgarskapskriterier.

Kvarsittning för bönevägran

Tänk er två muslimska barn som får kvarsittning i skolan - eller något annat straff - för att de vägrat be till Jesus. Under vissa tider i historien vore det tyvärr inte alls en otrolig scen, men idag skulle det, med rätta, väcka stark upprördhet. Idag när t.o.m. skolavslutningar i kyrkan verkar undvikas av hänsyn till människor från andra kulturer och religioner.

Men när två engelska barn i nådens år 2008 får kvarsittning för att de vägrat be till Allah, måste vi väl också reagerà kraftfullt? Tydligen har barnens lärare givit uttryck för samma inställning som låter olika religioner (även asatron) turas om att ha morgonandakter i Sveriges radio 5.50: eftersom ingen av religionerna har sanningen kan det väl kvitta vem som talar eller vem man ber till. Och den som protesterar ger uttryck för bristande tolerans och är ingen god medborgare/skolelev.

Detta är absurt! Vi avskaffade väl inte morgonbön och bordsbön i den allmänna skolan för att barnen skulle tvingas till andra religiösa övningar? Och vi införde väl inte religionsfrihet för att religionerna skulle börja betraktas som ointressanta eller utbytbara? Någon respekt får man väl ha för både kristna och muslimer, och för den delen ateister, som inte vill be på låtsas.

Sent ska syndaren vakna

Nyss var det mest folkpartister som verkade vilja riva upp FRA-lagen (däribland tre tidigare folkpartiledare). Nu har det bildats ett helt Borgerligt nätverk mot FRA-lagen med folk från hela alliansen. Femton riksdagsledamöter tänker riva upp riksdagsbeslutet så att lagen aldrig träder i kraft. Och det har de ju faktiskt makt att göra (det hade räckt med fem).

Bra, tycker jag. Vi får väl då också vara beredda på att det kan inträffa ett terroristattentat i exempelvis Stockholm som - möjligen - hade kunnat förhindras med hjälp av FRA-lagen. (Kanske). Men om ändamålet inte helgar alla medel får vi acceptera det - precis som vi accepterar att det sker brott som (kanske) hade kunnat avslöjas med hjälp av tortyr. (OBS - utan alla jämförelser i övrigt!). Och själva brotten är och förblir de fula fiskarnas ansvar, hur stora hål det än må finnas i signalspaningsnätet. Utfiskning är ingen lösning på fula fisk-problemet.

Sent ska övervakningssyndaren/fiskaren vakna. Men det är bra att han vaknar.

(15,3).

Ingen dum femdygnsprognos - inte dum alls!

Det är svårt att spå väder när det som de senaste veckorna handlar om "växlande molnighet med enstaka skurar". Ömsom sol, ömsom vatten. Men man får vara tacksam om man får en liten förvarning om riktigt stora oväder - stormar och skyfall t.ex. Häromveckan föll ju pingisbollsstora hagel bara ett par mil väster om stan - med skadade bilplåtar och -rutor som följd, ja, även husfönster krossades!

Dagens femdygnsprognos verkar dock mer lovande än på länge - i varje fall för dem som älskar sol och bad! Från dagens temperatur på drygt 20 grader ska värmen tydligen stiga med ett par grader om dagen framöver - så att vi tangerar 30-gradersstrecket mot slutet av veckan.

Det blir nog ännu en tur till Frostkilen, skulle jag tro. Jag vikarierar visserligen som kantor i Hanebo/Segersta församling den här veckan och nästa - men förrättningarna står inte som spön i backen så det ska nog bli tid över för sol och bad!

Måste förresten lämna in cykeln på reparation idag så att bakhjulet får fullt antal ekrar och inte skevar så förfärligt...

Karusell i betongsommaren

För den som har långtråkigt i storstan och inte kan ta sej till Hälsingland rekommenderas rulltrappskarusell. (Eller också inte ;o)

Utflykt i härliga Hälsingland

Ja, idag är det måndag och vi har svärfars och svågern på besök. Då far man givetvis till Alfta och Migranternas hus. Nej, hoppsan, de hade visst stängt just denna måndag. Jaha. Trist, men då kanske man skulle fara till Arbrå och Träslottet istället? Eller till Växbo nya restaurangen vid Växbo kvarn? Eller till Rengsjö och Västerbyns hembygdsgård? Eller till Prästnäset och allsång med Kikki Danielsson och Roosarna?

Ja, det finns åtskilligt att välja på inom ett par mils radie också en vanlig måndag. Åker man några mil till finns hur mycket som helst att se och göra (Orbaden eller Frostkilen - mmm...). Och åker man ingenstans alls kan man beskåda Haaken Gullessons härliga medeltidsmadonnor i Bollnäs kyrka - eller det berömda hembränningsmuseet norr om lokstallarna. Välkomna till Hälsingland!

De kristna samfunden och RFSL bör agera gemensamt

De kristna samfunden och RFSL bör genast agera gemensamt! Och då tänker jag inte på det påstådda behovet av en ny äktenskapslag utan på det akuta behovet av ett allvarligt samtal med Migrationsdomstolen.

Jag tror faktiskt att en gemensam aktion redan ägt rum när det gäller avvisningar av kristna och/eller homosexuella till exempelvis Iran - för några år sedan om jag inte missminner mej. Men det verkar fortfarande vara lika illa - Migrationsverket och Migrationsdomstolen agerar utifrån att kristna och/eller homosexuella inte råkar illa ut om de inte visar att de är kristna resp. homosexuella.

Och jag blir så vansinnigt arg över detta resonemang! (Om än i det har fallet maskerat till tvivel på folks omvändelse). Man må ifrågasätta folks religiösa upplevelser eller upplevelse av viss sexuell läggning hur mycket som helst; man må diskutera arv och miljö, diskutera om saken är fullt normal eller ej. Men vad man inte rimligen kan diskutera är de mänskliga rättigheter som väl (?) även "konstiga" människor har - däribland rätten till liv och rätten att uttrycka sej.

Om en politiskt aktiv medborgarrättskämpe söker asyl kommer väl ingen på den korkade idén att be honom bli politiskt passiv för att klara sej bättre i sitt hemland? Det ligger i det politiska engagemangets natur att arbeta för en förändring. Det ligger i den kristna trons natur att sprida evangeliet om Jesus. Och det ligger i kärlekens natur - vilket kön föremålet än har - att manifestera sej också offentligt.

Detta måste vi respektera, vad vi än tror och tycker om ideologin, religionen, läggningen i sej. Och därför tycker jag att det vore både relevant och slagkraftigt om de kristna samfunden åter - och gärna på DN debatt - gjorde gemensam sak med RFSL och tog Migrationsdomstolen i örat. Irans - och åtskilliga andra länders - lagstiftning på religions- och sexualområdet är inte att leka med.

Härlig sommarvecka med kusiner

Syskon är - i stort sett - bra. Men för oss som inte vuxit upp med tio stycken behövs en komplettering. Visst, det finns grannar och klasskamrater. Och "bästisar". Men vad går upp mot ett gäng kusiner?

Kusiner är ofta såna man inte träffar till vardags. Men man träffs ändå förhållandevis regelbundet (om nu inte föräldrarna blivit riktigt osams eller flyttat till olika världsdelar). Och när man träffs, så är det fest! Då har man ofta ganska god tid på sej (det är jul, påsk eller sommar) och hinner leka vilda lekar, spela roliga spel eller prata långa kvällar om ditten och datten (när man blivit lite vuxnare alltså).

Den här veckan har våra barn träffat sina kusiner från Kiruna (och jag och makan min bror och svägerska). Vädret har väl varit sisådär - normal svensk sommar säger jag - men vi har firat 4-årskalas och badat tillsammans i stort sett varenda dag.

Kul med kusiner!

Krakel Spektakel och kusin Vitamin
hängde och slängde uti en gardin.

Bra att folkpartister tänker fritt om frihet och integritet

Jag är medveten om att frågan om signalspaning är mer komplicerad än man kan tro vid en första anblick. Det är mycket som sker redan idag och som behöver regleras juridiskt hellre än bedrivas i hemlighet mer eller mindre okontrollerat.

Men även om B är bättre än C kan ju A vara bättre än B. Och det är roligt att folkpartiet liberalerna nu verkligen framträder som alliansens främsta värnare av den personliga integriteten, och att så många tunga namn, bl.a. tre tidigare partiledare, står bakom debattartikeln i DN om omprövning av FRA-lagen. Det vore trist om bara miljö- och vänsterpartiet(!) framstod som de liberala värderingarnas försvarare i den här frågan.

Det är faktiskt ingen skam att pröva och ompröva. Det behöver inte vara populism att ta intryck av goda argument. Om än den här debatten känns lite yrvaken och sen - FRA-lagen förbereddes trots allt i flera år. Sen kan man också tänka att om de närmast apokalyptiskt klingande farhågorna om en framtida förtryckande regim infrias, så kommer i vilket fall som helst varje form av signalspaning att kunna motiveras med "brottsmisstankar" utifrån nya lagar som likställer all opposition mot regimen med landsförräderi (Mugabe-doktrinen).

Men vi ska ändå inte frivilligt sätta alltför opricksäkra vapen i händerna på farbror staten redan idag. Vi kan alla råka hamna i skottgluggen när potentiella skurkar ska sättas dit. Risken för terroristattentat får inte tillåtas förvandla vårt samhälle och våra statsorgan till en enda stor övervaknings- och kontrollorganisation, om än aldrig så välmenande. Det kan både apokalyptiskt tänkande kristna och centralstatsskeptiska sekulära liberaler enas om.

Vårdnadsbidraget är inget bidrag

I dagens Expressen visar Sakine Madon under rubriken "Kd bidrar till utanförskap" att hon inte förstått ett smack av vare sej liberalism eller vårdnadsbidrag. Men hon är ju inte ensam - det finns massor av liberaler som tror att vårdnadsbidrag är någon sorts bidrag till "vård av frisk man i hemmet". När det handlar om lika lön för lika arbete! Och ska föräldrar sedan föräldraförsäkringen gått ut inte få ett öre för att ta hand om sina barn i förskoleåldern, så bör samhället baske mej inte heller sponsra några dagisplatser. (DÄR kan man snacka om bidrag - jättesummor som ÖSES över föräldrar som väljer "rätt" barnomsorg).

Vårdnadsbidrag är inget bidrag, trots namnet. Det är en (skamligt låg men dock) lön för samhällsnyttigt arbete. Om nu föräldrar "hänger hemma och leker med ungarna" när de tar hand om sina egna barn, så kan man väl lika gärna föraktfullt säga att förskolepersonalen "hänger i lekparker och leker med ungarna" om de tar hand om samma barn (när föräldrarna av ekonomiska skäl tvingats iväg till andra arbetsplatser)?

Är det så att föräldrar är för outbildade för att ha hand om barn? Det kanske rent av är farligt för en 3-åring att vara hemma med sina föräldrar? I så fall borde föräldrar ju inte få ta hand om sina barn under de första, känsliga levnadsåren heller. Professionalisera hela barnuppfostran, tack! I konsekvensens namn.

Obligatorisk förskola för alla barn från 3 års ålder tycks numera vara idealet för både Anders Borg och Mona Sahlin. Det skulle innebära att den 12-åriga skolplikt vi i realiteten redan har utvecklas till en 16-årig skolplikt (som vi kanske också i realiteten redan har, så många barn som redan nu går på dagis redan från 2 års ålder). Och begreppet förskola kan vi passa på att skrota för 3-7-åringar. Skolplikt från 3 års ålder, det är vad det handlar om. Förskolebegreppet får vi rimligen då reservera för de institutioner som hyser alla 0-3-åringar som inte får vara hemma med mamma eller pappa om dagarna ens före 3 års ålder.

Sakine Madon har en poäng i att det finns hemarbetande invandrarkvinnor som har svårt att komma ut i det svenska samhället. Men det är inget skäl till att dessa kvinnor inte ska få anständig lön för det arbete de trots allt utför i hemmet - i den mån vi nu alls betraktar förskoleverksamhet som samhällsnyttigt arbete. Och tilltror vi inte människor att välja lämplig omsorgsform för sina egna barn förstår jag inte varför vi ska låta dem få välja regering. Förmodligen väljer många förtryckta hemmafruar samma parti som sina män. Ska vi ta från dem rösträtten fördenskull?

Årets statistiskt varmaste dag

Jag tror det var Alf Henrikson (född 9 juli?) som påstod att denna dag i genomsnitt är årets varmaste. Någon rekordvärme fick vi väl inte i år, men lite oväntat gick termometern upp några streck ovanför 20 gradersnivån.

För politikerveckan i Almedalen sägs det bara vara bra med lite mulet och halvsvalt väder - annars drar nästan alla till badstranden och resten längtar dit.

Det är roligt att "politikerveckan" tilldrar sej allmänhetens intresse så som den faktiskt gör. Det här borde ju - i en normal demokrati - ha varit kommunalvalår, men istället är det mycket "halvtidssnack" om alliansens opinionssiffror och om FRA-lagen.

Jag har sagt det förut och säger det igen: I Sverige tror folk på fullt allvar att socialdemokraterna a) har skapat välfärden b) är de goda c) är de enda som kan regera. Och eftersom det blivit så att socialdemokraterna alltid regerar utom när det a) blir riktig lågkonjunktur b) finns ett tillfälligt sug efter något annat, så har partiet förvisso upparbetat en sorts regeringsduglighet och konsoliderat sin politiska dominans. Vanans makt är stor, som man brukar säga.

För att behålla makten har partiet lyckats med konststycket att överge sin ideologi (socialismen) och bli socialliberaler (liksom de flesta väljare) utan att någon journalist tycks ha upptäckt det och slagit larm om årets scoop. Socialdemokraterna är numera ett stabilt borgerligt, vänsterliberalt parti med en del socialistlöss i den röda fanans veck. Jag vet inte hur länge till jag orkar spela med i den politiska farsen med det "borgerliga" resp. "socialistiska" blocket i huvudrollerna. Inte en valrörelse till, i varje fall.

Sverige har numera ETT reformistiskt socialistiskt parti. Och det är inte socialdemokraterna.

Det blev bara bättre i Voxnadalen

Ojojoj! Det blev en fantastisk tältsemester vid Voxnan från söndag till tisdag. På måndag hoppade vi omkring bland klippor och hängbro vid den grandiosa Hylströmmen (Södra Norrlands största vattenfall). Den stora finalen blev ändå gårdagens sol- och vattenbad vid Frostkilen, där både barn och vuxna njöt obeskrivligt.

Men Frostkilen gjorde nästan skäl för sitt namn - när solen kom i förrgårkväll blev natten också fruktansvärt kall, troligen nära 0-gradig. (När det var 2,8 grader i Bollnäs, 1,3 grader i Rengsjö!).

Själv steg jag upp vid halv 7 igår och omväxlande sprang och simmade i älven ett par kilometer, varefter jag (naken!) joggade på skogsbilvägar hem till tältet. En otrolig upplevelse i 15-gradigt älvsvatten! Politik och sådana märkligheter kändes mycket avlägsna - Gud och naturen desto närmare.

Men jag vet att det behövs politik för att bevara sådana här älvsträckor från kapitalets giriga käftar. (Ibland låter jag riktigt socialistisk ;o)

Några dagars tältsemester längs Voxnan

I eftermiddag far jag och familjen och en "vänfamilj" på tältsemester någonstans längs Voxnan. Vi är tillbaka på tisdag - eller redan i morgon om det blir för regnigt och kallt. Prognoserna är inte så där väldigt lovande - men det ska bli skönt med en utflykt i varje fall. Och eftersom vi utnyttjar allemansrätten behöver vi inte kräva några pengar tillbaka hur det än blir. Bra va?

Akp och den turkiska sekularismen

Hör den fullkomligt absurda nyheten att turkisk författningsdomstol kanske är på väg att förbjuda det regerande partiet Akp eftersom detta parti bl.a. försökte häva slöjförbudet på universitet och andra offentliga platser. Vissa talar om en "juridisk statskupp" - och andra försöker visst förbereda en helt vanlig statskupp.

Säga vad man vill om slöjor och religion - men snacka om att Turkiet lider av sekulär fundamentalism av ett slag som vi trots allt har långt kvar till här i Sverige! (Trots de upphetsade diskussioner vi brukar ha om skolavslutningar i kyrkolokaler o dyl.). Det blir ju rätt ironiskt när turkiska grundlagen - helt förståeligt visserligen - är så sträng mot religiös fundamentalism men inte klarar av att se de allvarliga inskränkningar i demokratin som sekularism-ismen innebär. Jesusliknelserna om grandet och bjälken resp. myggorna och kamelerna kommer för mej.

Vi ska fördenskull naturligtvis inte underskatta riskerna med "religiösa" partier. (Även om ALLA partier brukar ha en metafysisk värdegrund - hur bevisar man t.ex. vetenskapligt alla människors lika värde?). Men alla definitioner av demokrati som innebär att man går emot folkflertalets vilja blir knepiga att upprätthålla.

Jag sympatiserar själv med de metafysiska definitioner på demokrati som talar om yttrandefrihet, fri partibildning, valhemlighet, skydd för minoriteter o.s.v. - där jag faktiskt inte tror att akp har sämre ideal än oppositionen. Men ska vi inte hamna i att en "upplyst" minoritet (den turkiska militären???) styr majoriteten i demokratins (!) namn får vi nog acceptera den mer krassa definitionen att "demokrati är när folkflertalet bestämmer". Och acceptera att demokrati inte alltid garanterar goda beslut och snälla regimer. (Jfr när palestinierna valde Hamas). Nej, demokrati idag, inskriven i grundlagen, garanterar inte ens fortsatt demokrati imorgon. Folket kan i folkviljans namn rösta fram nya grundlagar, nya definitioner på demokrati - ja, rent av en ren diktatur. Och skulle folket göra det - nu tänker jag inte på Turkiet utan på Algeriet på 1990-talet - kan vi kanske fördröja skeendet genom författningsdomstolar o dyl, men däremot knappast i demokratins namn stoppa folkmajoritetens önskan med våld och militär. Nej, skulle det värsta ske är det bara för en sann demokrat att gå i opposition, kanske fängelse m.m. Någon däremot?

Sorgligt att badhusen är stängda sommartid?

Så var högsommaren slut för den här gången. Kallare vindar (16 grader ca) gör oss något mindre badsugna, men å andra sidan har vi badat intensivt på stränder och i plaskdamm både igår och i förrgår. Samt en massa andra dagar med "bara" runt 20 grader i luft och vatten.

Jag läser i en tidning att stängda badhus sommartid uppfattas som ytterligare ett slag i ansiktet på alla "fattiga" barn som inte har råd att resa utomlands eller hyra stuga i skärgården.

Och jag fattar ingenting. Varför tror man att vi "fattiga" familjer vill betala för något som nästan överallt, från Haparanda till Ystad, är gratis från juni till augusti?

Man behöver ju heller inte nödvändigtvis bada varenda dag. Är vädret lite sämre - som idag - kan man gå på bibblan eller ta en cykeltur. T.o.m. tälta som vi och några goda vänner ska göra nu i helgen, bara några mil härifrån.

Mulet väder gör tälttemperaturen mera jämn, vilket inte är så dumt. Att gå och lägga sej i 20-gradig kvällsvärme för att vakna vid halv 4-tiden av att bara några ynka plusgrader återstår i den klara inlandsnatten, det är faktiskt inte särskilt bekvämt eller lätthanterat (hur varma nattkläder/sovsäckar ska vi och barnen ha?).

Hellre 10-15 grader natten igenom, om ni frågar mej.

Poker Wallenberg

Det var rätt intressant att lyssna till Peter ("Poker") Wallenberg jr som sommarpratare i onsdags. OK - mest var det väl "skryt" om vad familjen bidrar med till forskning o.s.v. Men jag förstår samtidigt att han la ner rätt mycket tid på detta, eftersom folk, särskilt till vänster, har en bild av kapitalister som giriga lyxåkare. (Ibland är den förstås sann).

Som socialliberal vill jag ha ett starkt välfärdssamhälle. Men jag missunnar inte, som vänstern, folk att bli rika. "Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov" är en farlig slogan när den omsätts i statlig politik (inte när det handlar om frivillig generositet). Det skulle ju innebära att vi inte tillät Kamprad eller Wallenberg behålla mer än en lokalvårdare får, och att en barnfamilj som t.ex. vår skulle få mer pengar att röra sej med än kanske Poker Wallenberg (om nu inte han råkar ha 4 små barn).

Men det vore inte bra. Varken för IKEA, familjen Holmberg eller Sverige.

Låt folk bli rika! Men liksom det inte längre anses fint och statusfyllt att vara tjock (i motsats till för 100 år sedan), så får man ju hoppas att det om 100 år anses fult och motbjudande med privat lyxkonsumtion (inte minst med tanke på miljön) men fint att ännu mer än idag finansiera sommargårdar, utbildningar, forskning m.m. som kommer alla, inte minst mindre lyckligt lottade, till godo.

Sen ska vi givetvis ha hyggligt höga skatter för att finansiera den kommunalt och statligt förvaltade välfärden. Men det är rimligt att även de rika får behålla hälften av en inkomstökning. Att man faktiskt får bli och vara rik, kort sagt.

Högsommardagar

Carpe diem - två högsommardagar var "utlovade" av SMHI och se! torsdagen blev just så varm och solig som förutspåtts redan förra helgen. En femdygnsprognos som heter duga. Fredagen har också börjat bra. Tack för det, Gud - som gav oss dagarna - och SMHI - som förberedde oss på dem!

Vis av erfarenheten vill jag gärna passa på och vara ute sådana här dagar - man kan inte ta för givet att resten av juli innehåller fler (men hoppas kan man ju). I varje fall enligt prognosen skulle vädret fr.o.m. i morgon bli "som vanligt", d.v.s. 16-17 grader och ostadigt.

Igår var jag och familjen bjudna till några äldre vänners sommarstuga vid Ljusnan. Helt fantastiskt fin plats; inte minst badmöjligheten uppskattades varmt (!). Särskilt som vi cyklade dit i värmen. Även Hanna, 5 och tre kvarts år - hon cyklade 15 kilometer alldeles själv (fatta!). Hem fick hon dock åka på mammas cykel.

Kommunalval och vårdnadsbidrag

Det är synd att vi inte, som i många andra länder, har kommunalval nu mitt emellan riksdagsvalen. Vi hade ju haft en fet valfråga i landets kommuner detta år - nämligen vårdnadsbidraget.

Vänstern men även en del liberaler går tydligen nästan upp i limningen av det ytterst begränsade vårdnadsbidrag som nu införs i en del kommuner. Plötsligt kan högerns fulargument mot lönehöjningar för lågavlönade användas i de mest radikala sammanhang - nämligen att de mer välavlönade "förlorar" på detta. Nu tjänar man plötsligt mindre på att "jobba", alltså. Nu höjs "bidragsberoendet".

Ja, varför heter det "vårdnadsbidrag" och inte lön? När det handlar om att även den förälder som har förskoleverksamhet med egna barn utför ett samhällsnyttigt arbete? Man (även s.k. liberaler) pratar om "inlåsningseffekter" för kvinnor - ungefär som somliga pratade om barnfängelser i samband med friskolor med en viss livsåskådningsprofil. Kära nån - varför låter vi konservativa män och kvinnor ha rösträtt överhuvudtaget om de så till den milda grad inte vet sitt bästa?

Och avsaknad av vårdnadsbidrag drabbar även "progressiva män" som kan tänka sej att vara hemma med sina barn även efter föräldraförsäkringens utgång - en föräldraförsäkring som på många sätt är bra men som kraftigt missgynnar sådana män och kvinnor som INTE råkar ha haft en fet 100%-lön året före den s.k. "ledigheten".

Jag är övertygad socialliberal och inte kristdemokrat. Jag tycker att ansvaret för barn och hem bör delas så lika som möjligt mellan två makar. Det har t.ex. varit viktigt för min fru och mej att dela dagarna i föräldraförsäkringen lika och jag är inte på något enda vis främmande för att individualisera dagarna eller åtminstone se till att varje ev. utbyggnad av föräldraförsäkringen läggs i mannens pott. (Vad är det egentligen för konstigt med att pappan och mamman får säg 200 dagar var? Anser sej någon inte kunna vara hemma med barn så länge, så får det ju stå för den personen).

Men rätt ska vara rätt: det är en grym orättvisa - som rättvisepartiet vänstern och frihetspartiet liberalerna blundar för - att en mamma som haft förskola och fritids för, säg, sju barn i, säg, 20 år INTE FÅR ETT RÖTT ÖRE I LÖN FÖR DETTA. Vårdnadsbidrag är en kvinnofälla, sägs det. Ja, men vad säger man om de laestadiankristna eller muslimska kvinnor som även UTAN vårdnadsbidrag varit hemma med en massa barn - vilket ju egentligen ska vara omöjligt, man kan ju inte leva utan TV och utlandssemestrar? - och som deras s.k. jämställdhetsivrande systrar tvingar stå med mössan i hand och utan pensionspoäng. Utan ens en liten del av den lilla lön som en förskollärare får.

Visst, en förskollärare är utbildad (mer och mer), fast har verkligen professionaliseringen av småbarnsuppfostran gått så långt att barnets egen förälder numera anses närmast inkompetent att ha hand om den? Men OK då, vi får väl införa obligatoriska föräldrakurser med exemensbeviset "legitimerad förälder".

F.ö. har ju P J Anders Linder helt rätt i sin iakttagelse under rubriken "Gissa vad TT tycker om vårdnadsbidrag." Rubriksättarens makt är stor...

Aftonstund har guld i mun - och förändrade attityder?

För tredje dagen i rad har en mulen och/eller regnig dag övergått i en klar och solig afton. Igår kväll hann arrangörerna tyvärr ställa in allsång med Kikki Danielsson och Roosarna på Prästnäset här i Bollnäs - men vad gör man när det spöregnar så sent som kvart i 4?

Till det härliga sommarkvällsljuset räknar jag även Fria tidningens artikel om Anna Strand, 51, och hennes arbete för vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Själv har hon Downs syndrom, men det har inte fått henne att ge upp eller passiviseras på något sätt. "Grunden är att förändra attityder", säger hon, och har själv just i det syftet grundat organisationen Grunden.

Avslutningen på artikeln förtjänar att citeras i sin helhet:

För att förändra synen på personer med funktionsnedsättningar har Anna Strand skrivit debattartiklar och deltagit i tv-debatter, för att diskutera så kallade kub-tester. Det är något som gravida kan göra för att upptäcka kromosomförändringar hos foster, till exempel kan man se om barnet kommer att få Downs syndrom. Möjligheten att göra testet varierar mellan olika landsting, i till exempel Stockholms läns landsting erbjuds alla gravida att göra det.

Anna Strand är mycket kritisk till testerna, som hon menar kan användas för att ”testa bort” barn. Hon får stöd av dansk statistik. I Danmark erbjuds alla gravida testet och där halverades antalet nyfödda barn med Downs syndrom på två år.

– Folk vill så gärna ha ett friskt barn, ett ”normalt” barn, säger Anna Strand. Man kan resonera så, men om man till exempel får ett barn med Downs syndrom, vad spelar det för roll? Jag har själv Downs syndrom och tycker att det är en självklarhet att man ska få leva.

Det är märkligt och skamligt hur även liberala opinionsbildare - ja, även tidigare abortkritiska kristdemokrater - blundat för den här frågan eller uttryckligen accepterat fortsatt abortdispans även efter vecka 18 (då "vanliga" foster fridlyses) för foster med t.ex. Downs syndrom. Reaktionerna har också i stort sett uteblivit mot att nästan 100% av de i Danmark som i de nya kub-testerna upptäckt att fostret har Downs syndrom också har låtit avliva det (med en halvering av födda barn med Downs syndrom som följd). Ni kan ju själva tänka er hur det hade låtit om kub-testerna och påföljande abortverksamhet hade gällt flickfoster. Eller foster med anlag för homosexualitet.

Ja men det är väl ingen funktionsnedsättning att vara flicka? säger någon. Nej visst! Många tycker inte heller att det är någon funktionsnedsättning att vara homosexuell, medan andra tycker annorlunda - men vad spelar det för roll när det gäller människovärde? Sedan när har vi börjat anse att funktionsnedsättningar sätter ner individens metafysiska värde? Har vårt välfärdssamhälles gamla motto "Alla är lika mycket värda" enligt känt orwellskt mönster omärkligt förändrats till "Alla är lika mycket värda, men en del är mer lika värda än andra"?

Bomb i Bollnäs

Mitt under det att vi förberedde en middag att avnjutas med goda grannar i godan ro, så påstår Sveriges Radio att "Hela Bollnäs skakades när en personbil sprängdes i luften". Vilket ju måste vara en överdrift eftersom vi här på Framnäs inte kände någon skakning, men vi bor ju å andra sidan några kilometer från Gärdet och Alirgatan där explosionen inträffade.

Skönt att ingen är allvarligt skadad. Men intryckta glasrutor i lägenheterna omkring, chockade och lindrigt blesserade människor och ett 60-tal evakuerade totalt (sedan bombexperter tillkallats från Stockholm vid 17-tiden) innebär ju ändå en ovanligt dramatisk händelse här i småstan. Vad är det för folk som spränger bilar här i stan egentligen?

Till avdelningen icke-nyheter måste däremot hänföras följande: Läs här och här. Så otroligt pinsamt för riksdagsledamot Carina Hägg (s) och SR Jönköping, som måste haft nyhetstorka utan dess like. Däremot knappast för tidningen ifråga, även om jag tycker hjärtligt synd om nätredaktören Emanuel Karlsten. Det var inte länge sedan en konkurrent - genom en sällsynt illvillig läsning - påstod att en av hans bloggtexter "inte kunde tolkas som annat än ett försvar för incest"(!!!).

Gott nytt halvår

Så var det första juli. Och häggsommaren och syrénsommaren har sedan någon vecka övergått i jasminsommar, även om de tidvis häftiga regnen gått hårt åt också jasminernas kronblad. Nu är det snart dags för smultronsommar, blåbärssommar, hjortronsommar och lingonsommar.

Och idag har äldsta flickan, Hanna 5 och ett halvt, tappat sin första tand. Enligt mamma AK var det den första tand hon fick. Först in, först ut. Nu är den arkiverad i en för ändamålet särskilt utvald glasburk i väntan på sina kamrater.

Och det är väl idag som den nya tandvårdsreformen sätts i sjön med väl tilltagna högkostnadsskydd. Man kanske skulle våga sej till tandläkaren nu?

Gott nytt halvår tillönskas oss allesammans!